Inom den svenska byggindustrin står en stor del av träanvändandet utav utfackningsväggar som också brukar benämnas som icke bärande ytterväggar. Dessa typer av väggar brukar tillverkas främst i flerbostadshus, industrier och lokaler. Väggarna som hängs upp brukar utsättas för små laster om en jämförelse görs med bärande ytterväggar. Dessa laster består av vertikallaster (egentyngd) och horisontallaster (vindlaster), men lasterna av dessa slag består av en mycket begränsad mängd då utfackningsväggarna inte brukar vara bärande.

De allra vanligaste tillverkningstyperna är utfackningsvägg trä och av plåt. Dessa utfackningsväggar brukar placeras in i husstommen med hjälp av en yttre vindskiva som är gjord av gips. Metoden att bygga med utfackningsväggar är väldigt konkurrenskraftig för lägenheter som byggs med fyra våningar eller mer. Detta har bidragit till att 90 % av marknaden för utfackningsväggar utgörs av flerbostadshus.

För- och nackdelar med utfackningsvägg.

Som med allting, finns det även med utfackningsväggar både fördelar och nackdelar. Fördelarna med metoden är att utfackningsväggar är mycket snabba att montera om man gör en jämförelse med de bärande väggarna. Man kan gott säga att det finns väldigt få nackdelar med utfackningsväggar när man tittar på det som har med montage och tillverkning att göra. Det allra största bekymret blir att de handböcker och tillverkningsanvisningar som finns idag för montering av utfackningsväggar, saknas och är väldigt bristfälliga. Den andra nackdelen är att montagen kan försvåras då lastupptagande stålpelare krävs.

Utöver den fördelen som nämndes ovan, har väggarna ytterligare några fördelar. Dessa är bland annat att isoleringsvärdet är bra och brukar uppnås väldigt enkelt om man gör en jämförelse med likartade väggar som består av betong. Det finns också möjligheter till variation på materialval kring reglar och fasadskivor. Slutligen blir bostadsytan betydligt större då väggen placeras en bra bit ut i betongstommen.